Sverige leder det digitala betalningsracet

Sverige är ett av världens mest digitala länder när det gäller betalningar. Bara 5 procent av svenskarna betalade med kontanter vid sitt senaste köp i butik 2025. För 15 år sedan var siffran 40 procent.

Kort och mobil har tagit över. Nästan alla har betalat med kort den senaste månaden. Nio av tio har använt Swish.

Men utvecklingen har en baksida. Riksbanken varnar för sårbarhet och för att vissa grupper hamnar utanför. Här går vi igenom siffrorna, vad kortföretagen planerar och vad det betyder för dig.

Digitala betalningar i korthet

Siffrorna i artikeln kommer främst från Riksbankens Betalningsrapport 2026. Den publicerades den 12 mars 2026. Riksbanken frågade 2 008 personer mellan 18 och 84 år i september 2025.

• 5 procent betalade kontant vid senaste köpet i butik.
• Ungefär 92 procent av köpen i butik gjordes med kort.
• 91 procent har använt Swish den senaste månaden.
• 34 procent har betalat med kort i mobilen den senaste månaden.
• Vart tredje småföretag tar inte emot kontanter.

Kortföretagen vill gå ännu längre. Mastercard vill att du aldrig ska behöva skriva in kortnumret på nätet. Målet är satt till 2030.

Så betalar svenskarna i dag

Det fysiska debetkortet är fortfarande ett av de vanligaste sätten att betala. 85 procent har betalat med ett sådant kort den senaste månaden.

Räknar du in alla typer av kort blir andelen ännu högre. 98 procent har använt ett debetkort, kreditkort eller kort i mobilen. Kortet är alltså det vanligaste sättet att betala.

Vid köp i butik använde 61 procent sitt kort vid senaste köpet. Lägger man ihop alla former av kortbetalningar blir det ungefär 92 procent.

Swish är det betalsätt flest har använt den senaste månaden. Men bara 2 procent swishade vid sitt senaste köp i butik.

Kontanterna försvinner snabbt

Kontanter används allt mer sällan i Sverige. 2023 betalade 10 procent kontant vid senaste köpet i butik. 2025 var det 5 procent.

För 15 år sedan betalade 40 procent kontant vid sitt senaste köp. Utvecklingen har alltså gått mycket fort.

Riksbanken ger flera förklaringar. Allt färre verksamheter tar emot kontanter. Många tycker också att det är smidigare att betala digitalt.

Ungefär en av tre som velat betala kontant har blivit nekad i butik. Sju av tio hushåll anser att de skulle klara sig utan kontanter.

Andelen som tar ut kontanter har också minskat. 56 procent svarar att de någon gång tar ut kontanter ur en automat.

Mobilen blir en plånbok

Allt fler betalar med kortet i mobilen. Det gäller tjänster som Apple Pay och Samsung Pay. Där ligger ditt vanliga kort sparat i telefonen.

2018 hade 3 procent använt en sådan tjänst den senaste månaden. 2025 var det 34 procent. Det är en av de snabbaste förändringarna i Riksbankens undersökning.

Vid senaste köpet i butik använde 18 procent kortet i mobilen. 2023 var siffran 9 procent. Andelen har alltså fördubblats på två år.

Swish har också vuxit. 2023 hade 82 procent swishat den senaste månaden. 2025 var det 91 procent.

Kortet i mobilen fungerar med både debetkort och kreditkort. Du betalar alltså med samma kort som förut, bara på ett nytt sätt.

Sverige jämfört med andra länder

Riksbanken jämför Sverige med grannländerna. Kontantanvändningen här liknar den i övriga Norden.

• I Sverige betalade 5 procent kontant vid senaste köpet i butik.
• I Norge var andelen 2 procent.
• I Danmark var andelen 8 procent.

Siffrorna för Norge och Danmark kommer från 2024. Riksbanken hänvisar till Norges Bank och till den danska konkurrensmyndigheten.

I euroområdet ser det helt annorlunda ut. Där är kontanter fortfarande det vanligaste sättet att betala i butik. Men även där minskar kontanterna, liksom i stora delar av världen.

Sverige och Norge ligger alltså i täten. Sverige är ett tydligt exempel på ett nästan kontantlöst samhälle.

Så ser butikerna på betalningar

Riksbanken har också frågat småföretag. Undersökningen gick till butiker, frisörer och restauranger. 898 företag svarade hösten 2025.

Debetkort är det betalsätt flest företag tar emot. 92 procent accepterar kort. Swish accepteras av 74 procent, men bara 12 procent av betalningarna görs med Swish.

Kontanter tas emot av 67 procent av företagen. Men där står kontanterna bara för 7 procent av betalningarna.

Vart tredje företag tar inte emot kontanter alls. Ungefär hälften av dem har slutat de senaste fem åren. Det främsta skälet är säkerhetsriskerna.

Företag som säljer mat, medicin och drivmedel tar oftare emot kontanter. Riksbanken kallar dem livsnödvändiga varor.

Faktura och delbetalning i butik

Vilka betalsätt butiken erbjuder beror på hur mycket kunderna handlar för. Riksbanken ser ett tydligt samband.

Ju högre snittbelopp, desto vanligare är faktura eller “köp nu, betala senare”. Riksbanken nämner Klarna in-store och Qliro in-store som exempel. Vid låga belopp är debetkort och kontanter vanligare.

Tänk på att delbetalning är en kredit. Den kan kosta ränta och avgifter, precis som ett kreditkort.

Vad kostar betalningarna för butikerna?

Många företag vet inte vad det kostar att ta emot betalningar. Vart tredje företag svarade att de inte vet.

• 25 procent uppger en kostnad på 0 till 1 procent av omsättningen.
• 31 procent uppger 1 till 2 procent.
• 8 procent uppger mer än 2 procent.

Bland företag med e-handel säger 35 procent att nätbetalningar kostar mer. Bara 9 procent säger att de kostar mindre än i butiken.

Kostnaden syns inte på ditt kvitto. Men den ingår i priset du betalar.

När nätet går ner i butiken

Digitala betalningar kräver att datakommunikationen fungerar. Riksbanken har frågat företagen vad de gör när internet slutar fungera.

86 procent av företagen kan ta emot betalningar även utan sin vanliga uppkoppling. De vanligaste reservlösningarna är kontanter och Swish. 61 procent använder båda.

Det är en av anledningarna till att kontanter fortfarande spelar roll. När tekniken sviktar är sedlar och mynt en enkel reserv.

Mastercards plan: inga kortnummer på nätet

Kortföretagen driver på utvecklingen. Mastercard lovade i juni 2024 att alla e-handelsköp i Europa ska vara tokeniserade 2030.

Tokenisering betyder att kortnumret byts ut mot en säker kod. Kortnumret har 16 till 19 siffror. Butiken får bara koden, inte ditt riktiga nummer.

Mastercard vill fasa ut att du skriver in kortnumret för hand. I stället ska du betala med ett klick. Planen vilar på tre delar.

• Tokenisering, som byter kortnumret mot en säker kod.
• Click to Pay, som bygger in betalningen direkt i butikens kassa.
• Passkeys, där du godkänner köpet med ansikte eller fingeravtryck.

Med passkeys slipper du lösenord och engångskoder. Du bekräftar köpet med biometri i din mobil.

Hur långt har Mastercard kommit?

I juni 2024 skrev Mastercard att tokenisering skyddar 25 procent av e-handeln globalt. Användningen ökade med 50 procent per år.

I mars 2025 skrev Mastercards produktchef Jorn Lambert om planen. Då var över 30 procent av Mastercards transaktioner globalt tokeniserade.

Mastercard har också vidgat målet. Planen gällde först Europa. Nu ska manuell inmatning av kortnummer fasas ut i hela världen till 2030.

Varför det handlar om säkerhet

Bedrägerier på nätet kostar mycket pengar. Mastercard skriver att handlarnas förluster väntas passera 91 miljarder dollar 2028.

Ett stulet kortnummer kan användas av bedragare. Med tokenisering får butiken aldrig ditt riktiga kortnummer. Då finns det mindre att stjäla.

Mastercard pekar också på en annan fördel. Fler köp godkänns när kortet är tokeniserat. Det betyder färre köp som nekas i onödan.

Riksbanken varnar för sårbarhet

Den digitala utvecklingen har risker. Riksbanken skriver att Sverige måste minska sitt beroende av omvärlden. Bankerna bör bygga tjänster på nationella och europeiska system.

Riksbanken vill att bankerna erbjuder fler omedelbara betalningar. Det är överföringar som når mottagaren på några sekunder, dygnet runt.

I dag når en överföring på fredag eftermiddag mottagaren först på måndag morgon. Riksbanken väntar sig besked från bankerna senast i mars 2027. Annars bör det komma en lag.

Företag i Sverige kan i dag inte göra omedelbara betalningar till varandra alls. Det skriver Riksbanken. Drygt vartannat småföretag vill ändå få betalt direkt.

Riksbanken vill också koppla ihop Swish med liknande tjänster i andra länder. Då skulle det bli billigare och snabbare att skicka pengar över gränser.

Kontanter i kris och krig

Nästan varannan svensk tycker att det är negativt att kontanterna minskar. Det är vanligare bland personer över 65 år och utanför storstäderna.

Andelen är ungefär densamma som 2023. Men 2022 var den bara 36 procent. Riksbanken tror att skillnaden kan bero på ökad krismedvetenhet efter Rysslands invasion av Ukraina.

De som behöver kontanter nämner framför allt teknikproblem. Det kan vara när internet slutar fungera. Andra vill ha kontanter som beredskap för kris eller krig.

Riksbanken rekommenderar att hushållen har kontanter hemma. Rådet är cirka 1 000 kronor per vuxen.

Tillgången till kontanter har också haft problem. Mellan maj och september 2025 var ibland upp till 30 procent av Bankomats automater trasiga.

Riksbanken föreslår också en gräns på 10 000 kronor för kontantköp i handeln. Det ska göra det svårare att använda kontanter till brott.

Kontanter i glesbygden

Reglerna för kontanter mäts på nationell nivå. Det kan dölja stora skillnader mellan olika delar av landet.

Länsstyrelsen i Dalarnas län bevakar tillgången till betaltjänster. Under Bankomats problem hade vissa län bara en eller några få automater i drift.

Post- och telestyrelsen har räknat på städerna. 838 uttagsplatser i de tre största städerna skulle kunna stängas. Bankerna skulle ändå klara kraven.

Riksbanken ser också en risk för glesbygden. Stora men glest befolkade områden kan stå utan kontanttjänster. Det gäller även när bankerna når målet för landet som helhet.

Bor du långt från en större ort kan kontanter vara svåra att få tag på. Planera därför i god tid.

Betalningar måste fungera för alla

Alla kan inte betala digitalt. Vissa saknar bankkonto. Andra har svårt med tekniken och hamnar i ett digitalt utanförskap.

Riksbanken skriver att bankerna alltid måste pröva andra åtgärder innan de nekar ett konto. Det behövs också en lösning för att alla ska kunna betala räkningar.

I en Icabutik kan bara kunder hos ICA Banken eller Swedbank ta ut kontanter. Ändå räknas butikerna som uttagsplatser. I december 2025 stod de för knappt 41 procent av bankernas uttagsplatser.

Reglerna kräver att 99,7 procent av befolkningen har högst 25 kilometer till ett kontantuttag. Bankerna klarade det kravet även under Bankomats problem 2025.

Vad betyder det för dig?

För de flesta blir vardagen enklare. Du betalar snabbt med kort eller mobil, och köp på nätet blir säkrare.

Det finns ändå saker att tänka på. Ju mer du betalar digitalt, desto viktigare blir säkerheten i din mobil. Håll koll på vilka appar och butiker som har dina kortuppgifter sparade.

Kortet i mobilen är samma kort som i plånboken. Betalar du med kreditkort i mobilen gäller alltså kortets vanliga villkor. Räntan och avgifterna är desamma.

Betalar du ofta med kreditkort bör du välja ett kort utan onödiga avgifter. Du kan jämföra kort i vår lista över kreditkort.

Fördelar och nackdelar

Den digitala utvecklingen ger både vinster och risker. Här är de viktigaste.

Vad händer härnäst?

Flera förändringar är på väg. Mastercard siktar på betalningar med ett klick till 2030. Riksbanken vill se omedelbara betalningar från bankerna till mars 2027.

Riksbanken arbetar med projektet TIPS Cross Currency. Det ska ge omedelbara betalningar mellan svenska kronor, euro och danska kronor.

Från den 1 oktober 2026 måste betaltjänstföretag också rapportera mer statistik till Riksbanken. Då får Riksbanken en tydligare bild av hur vi betalar.

Vår bedömning

Sverige ligger långt fram i det digitala betalningsracet. Kontanterna är nästan borta ur butikerna, och kort och mobil har tagit över.

Om uppdateringen

Artikeln skrevs om i september 2026. Den tidigare versionen byggde på uttalanden från Mastercards vd. Vi har inte hittat dem på Mastercards egna sidor, så de är borttagna. Siffrorna kommer nu från Riksbanken och Mastercards pressmeddelanden.

Källor

• riksbank.se – Svenska folkets betalningsvanor, Betalningsrapport 2026 — läst 2026-09-14
• riksbank.se – Småföretagens syn på betalningar, Betalningsrapport 2026 — läst 2026-09-14
• riksbank.se – Fortsatta utmaningar för kontanterna, Betalningsrapport 2026 — läst 2026-09-14
• riksbank.se – Pressmeddelande om Betalningsrapporten 2026 — läst 2026-09-14
• newsroom.mastercard.com – 100 % tokenisering av e-handeln i Europa till 2030 — läst 2026-09-14
• newsroom.mastercard.com – Say goodbye to manual card entry — läst 2026-09-14